Vi har redan rätt energimix

Publicerad: 2018-09-25 Göteborgs-Posten

Den el som produceras i Sverige är till 98 procent fossilfri. Med sin klimatsmarta energimix är Sverige en internationell förebild. Alternativet att låta vindkraften stå för en huvudroll vid sidan av vattenkraften blir ett vågspel för hela elförsörjningen och vi skulle tvingas lita på väderberoende energislag, skriver Lars-Evald Kaliff.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Slutreplik

Charlotte Unger Larson, Svensk Vindenergi, skriver att jag har missat den snabba kostnadsutvecklingen för vindkraften som gjort att den kan byggas utan stöd och subventioner samt att den är den billigaste kraftslaget som kan byggas ut i stor skala. Slutsatsen är att vindkraften ska ta en huvudroll i energiomställningen.

Det är positivt att vindkraften på sikt inte behöver stöd och subventioner då detta förstör prismekanismen för en marknad. Då kan vi också avstå från att ta bort anslutningsavgift för havsbaserad vindkraft och undviker därmed en kostnad på ungefär 1 miljard kronor per ansluten TWh.

Väl fungerande elsystem

Vad Charlotte Unger Larsson däremot har missat är att vi redan har ett väl fungerande elsystem. Den el som produceras i Sverige är till 98 procent fossilfri. Med sin klimatsmarta energimix är Sverige en internationell förebild. Vi står inför en utmaning att klara elektrifieringen av framför allt transportsektorn men även inom industrin. För bostäder och service har vi redan kommit långt. För att klara detta borde vi kunna enas om tre grundbultar för elsystemet nämligen: Försörjningstrygghet, konkurrenskraft och hållbarhet.

Med nuvarande energimix och med vind och sol som komplement når vi detta. Alternativet att låta vindkraften stå för en huvudroll vid sidan av vattenkraften blir ett vågspel för hela elförsörjningen och vi skulle tvingas lita på väderberoende energislag. Här uppnås inte försörjningstrygghet, konkurrenskraft och hållbarhet.

Dessa kostnader måste också läggas in i vindkraftens kalkyler och då blir vindkraft som helhet mycket dyr.

Charlotte Unger Larson skriver också att vindkraften är billig. Ja, det är nog sant, att bygga ett par vindkraftparker är säkert i paritet med kostnader per kWh som kärnkraft, kanske till och med lite billigare, tekniken går ju framåt för vindkraft. Men det är en helt annan sak att låta vindkraften bli en dominerad energikälla. Då måste vi studera systemets helhet. Sweco har studerat olika alternativ och kommit fram till att totala investeringar i alla nätnivåer bedöms uppgå till cirka 500 Mkr. I ett scenario som Sweco tagit fram måste också en kraftig utbyggnad av gasturbiner ske för att klara nätstabilitet. Till detta ska läggas kostnader för backup-kraft då det inte blåser.

Den förväntade kostnaden per kWh för detta är enligt investeringsbanken Lazard ungefär dubbelt så stor som konventionell kraftverk på grund av mycket lägre kapacitetsfaktor. Dessa kostnader måste också läggas in i vindkraftens kalkyler och då blir vindkraft som helhet mycket dyr. Ser vi hela kostnaden för omställningen till 100 procent förnybar elproduktion uppgår den till 1500 miljarder kronor.

Osäker väg att gå

Sedan har vi frågan om nätstabilitet i det förnybara elsystemet. Men det är inga problem då det redan finns teknik som gör att moderna vindkraftverk genom enkla åtgärder kan stötta elsystemet med både spännings- och frekvensreglering, menar Charlotte Unger Larsson. Det är sant att tekniken finns och forskningen inom området går framåt, bland annat Vattenfalls batterianläggning vid Pen Y Cymoedd vindkraftverk i Wales.