Satsning på ny kärnkraft kan bli lyckad
PUBLICERAD 2019-05-21 Dagens Nyheter
Kärnkraftsrenässans har goda möjligheter att lyckas. Basindustrin och myndigheter måste komma fram till om ny kärnkraft ska realiseras eller avfärdas från agendan,
skriver Lars-Evald Kaliff, energipolitisk debattör.
I Sverige har äntligen politikerna vaknat till vad gäller kärnkraft
och vi kan konstatera att det finns en riksdagsmajoritet som
förespråkar ny kärnkraft. Det vore därför helt naturligt att
riksdagen ger Vattenfall i uppdrag att redovisa tekniska och
ekonomiska frågor om ny kärnkraft.
Detta arbete bör göras tillsammans med basindustrin och
myndigheter för att en gång för alla komma fram till vad som
måste uppfyllas för om vi över huvud taget ska fortsätta denna
diskussion.
Internationella energirådet (IEA) har släppt en studie av
det svenska elsystemet, där man framhåller ett av de första
fossilfria elsystemen i världen tack vare den omfattande
utbyggnaden av vattenkraft och kärnkraft. En kombination som
för svensk industri har skapat en viktig komparativ fördel på en
global marknad, i form av ett stabilt och konkurrenskraftigt
elsystem med för samhället rimliga elpriser.
Det finns mycket som talar för att en kärnkraftsrenässans kan bli
en lyckad satsning:
• Kärnkraften är en modern teknik som ständigt utvecklas, med
säkrare och effektivare anläggningar. Till exempel reaktortypen
AP 1000.
• Fjärde generationens kärnkraftverk står snart klara. Kina och
nu senast USA satsar på denna teknik. Det är reaktorer som inte
kan haverera, som kan använda utbränt kärnbränsle från
befintliga kärnkraftverk och har en enorm energi att nyttja samt
en slutförvaring som kan gå från 100.000 år till kanske tusen år.
Avsäger vi oss kärnkraftspåret så missar vi denna möjlighet.
• Kärnkraften byggs ut i världen och för närvarande pågår cirka
50 reaktorbyggen. 150 reaktorer är i olika stadier av beställning
eller planering, bland annat i Indien och Kina.
• Kärnkraften är lönsam och konkurrenskraftig. Vattenfalls
anläggningar producerar för drygt 20 öre per KWh. Priset per
kilowattimme är betydligt lägre än nybyggd vindkraft.
• Nya kärnkraftverk kan byggas till konkurrenskraftiga priser.
För den europeiska marknaden är vindkraften något billigare än
kärnkraften, men då har man inte räknat in kostnader för
exempelvis nätintegration. Den stora merkostnaden för
vindkraften är dock den korta livslängden för anläggningar (20
–25 år) jämfört med ny kärnkraft (60 år).
Kärnkraften kan tillsammans med vattenkraften garantera
effektbalans, systemtjänster i nätet med frekvensstabilitet.
Förnyelsebara och väderberoende energislag har stora
frågetecken där. Man talar om olika lösningar, men egentligen är
det ingen som med säkerhet vet om det verkligen kommer att
fungera.
Svenska Kraftnät har i sin utredning "Långsiktscenarier för
elsystemets utveckling fram till år 2040" studerat detta närmare
och kommit fram till att det finns ökad risk för en effektbrist med
100 procent förnyelsebara energislag.
Det mesta tyder också på att vindkraften har nått avtagande
marginalnytta. Ju mer vi installerar desto mindre får vi ut av
varje TWh i form av el i näten. I stället krävs en optimal mix av
olika produktionsslag.
Om nu kärnkraften har så många fördelar undrar nog många
varför det inte byggs nya kärnkraftverk i Sverige. Svaret är
enkelt: Det finns en ovilja, ja nästan ett motstånd, från
statsmakternas sida att på ett eller annat sätt stödja en sådan
satsning med samordning, förenklingar och med tydliga
signaler.
Med dessa förutsättningar vill ingen gå in i ett projekt som
handlar om ytterst stora belopp. IEA lyfter också fram detta och
menar att statliga garantier eller samordningsinsatser är helt
nödvändiga i sådana stora nationella projekt.
Vi har nu nått en punkt där vi måste hantera de svårigheter som
elsystemet står inför. Vi måste komma fram till vilka
förutsättningar som måste vara uppfyllda för att ny kärnkraft ska
realiseras eller avfärdas från agendan. Här har energiföretagen,
basindustrin, stat och myndigheter ett stort ansvar.